Madrid 2010 – Del 1

Resan

På åtta personer lyckades vi skramla ihop till fyra olika flighter vilket skulle kunna vara någon slags rekord. Som tur var passade dessa ganska bra ihop. En bil med undertecknad, Ola, Karl och Kalle J kom fram tidigare än resten och fick nöjet att åka och handla. Efter ca två timmar i affären saknades fortfarande havregrynet annars hade vi lyckats få tag på det mesta vi ville plus lite extra saker.

 Dag 1

Efter en lång och något omständig resdag på torsdagen så hade vi bestämt med Alberto att vi skulle träna tillsammans med ett gäng spanska juniorer som han hade träning för. Trevligt nog så var det planerat till klockan 11 vilket innebar en liten sovmorgon. Till skillnad från rapporterna vi hade fått från Alberto var det strålande sol på morgonen. Så mycket mer kan man inte önska sig och lägret fick en riktigt bra start. Till höger ser ni utsikten från stugan som låg på 1425 meter över havet.

Efter frukosten bar det av till första träningen. Vi hade blivit förvarnade om att vägen inte skulle vara i strålande skick. 13km på 30 min var kanske inte heller den bästa snitthastigheten och när Ola har fått ut en cykel så skulle det kunna bli en spännande tävling. Det gjorde inte så mycket att det tog lång tid då vi var ute i god tid för att spanjorerna inte skulle få vänta på oss. Kostigen ringlade sig dessutom fram bland bergen på över 1500 meter och utsikten var verkligen inte att klaga på. Att några seniorer från GMOK var ute i god tid som en omväxling var väl bra men då spanjorerna verkar ha en ganska avslappnad attityd till tider så drog vi lärdomen att det nog är bättre att vi går efter lill-axe klocka i fortsättning. Då kanske vi slipper stå och huttra på en parkering i 45 minuter.

På träning bommades det ganska friskt för de flesta. Ett par elledningar som saknades ställde till det för någon och någon annan tyckte att det var lite väl pessimistiskt att rita grönområde när det var 20 meter mellan träden. Trots lite bommar och sega kroppar på den höga höjden så fick vi ett bra pass och en bra start på lägret. Det visade sig att rakt på för det mesta är det som gäller. Det gäller att hålla koll på riktningen och vara noga med att hitta sina hållpunkter. Snabbast på passet var Emil Jönsson(HOK), med en spanjor i hasorna större delen av banan lyckades han hålla ihop orientering och hålla uppe farten. Uppgiften om att banan skulle vara 5km är vi dock lite skeptiska till eftersom att han hade 51 min. Det verkar som att det även i Spanien finns personer som mäter banan på fel skala.

Eftermiddagens pass blev en kortare bana nära boendet i betydligt flackare och mer snabblöpt terräng. Det var betydligt fler kontroller och inte ens en gående Ola lyckades spika alla kontroller. Bland något grovritade stenformationer var det lätt att glida iväg i sidled eller att lura sig på storleken på formationerna. På detta passet var det Kalle Johansson som sprang bäst och hade tiden 23:50 på banans 4km. Hela gänget hade problem med 5:an. Som ni kan se på kartan så skulle man bara passera åsen mellan stenformationerna men vi lyckades alla passera vid 10:an istället. Slutsatsen är att det gäller att vara grymt noga med riktningen och gärna läsa på annat än stenformationerna då höjden på dessa är mycket svårt att utläsa från kartan och därför är det lätt att läsa på fel.

Dagens osjälviska gärning: Karl är omtänksam och påminner oss andra om att komma ihåg OL-skorna men glömmer i samma veva sina egna.

/Micke

Dag 2

Andra dagen började inte lika trevligt som den första. När undertecknad vaknade och tittade ut var det ingen vacker syn. Frost och lite antydan till det vita helvetet som har förföljt oss hela vintern. Som tur är så hade vi redan planerat att åka ner till lägre belägna trakter. Och efter endast en liten bits bilkörning så kom solen fram och landskapet öppnade sig. Utsikten från bergsvägarna är ju inte att klaga på och ganska snart var humöret på topp igen.

 

När vi väl kom ner till träningen var det troligen runt 15 grader ute och vi var mycket nöjda med att ha lämnat bergen. Första passet var en 6,8 km lång bana där vi skulle sätta ut kontroller också. På grund av det fanns gott om klippblock att ta fel på vid utsättning valde vi att springa passet i par. Först satte vi ut våra kontroller för att sedan köra uppföljning på resten av banan. I banans norra del var det finlir mellan stenformationer som gällde medan det i södra delen var full köttning med ett hårt grepp om kompassen som var den vinnande tekniken.

 

Mellan passen så var det medhavd matsäck som gällde till Emils förtret då han hade hoppats på kaffe. Lägerchef Ola mumlade något om en plan på att avvänja det osunda beteende som en förklaring till varför Emil hade gått utan kaffe i runt två dygn. Därmed blev det picknick i parken vid mål och start på kartan. Här pågick en hel del suspekta aktiviteter redan innan vi anlände. Karl passade på att bada och några spelade kottgolf, i bristen på frisbees och riktiga mål användes kottar och papperskorgar. Mest intressant var nog ändå när vi fick besök av en flock kor. Några av oss brydde sig inte alls, några var oroliga för bilar och kläder och några var helt enkelt rädda för korna. Det visade sig dock att korna hade viktigare saker för sig än att bråka med oss och hela flocken passerade utan några incidenter.

Eftermiddagens pass var en kortare bana men vi skulle sätta ut snitslar även här. Terrängen såg dock ut att vara betydligt enklare detta passet. Vid det här laget, efter flera utlandsläger, borde vi dock ha lärt oss att inte döma en bana innan man vet kartans kvalitet. Och i detta fallet blev det lurigare än vad vi först hade trott. Framförallt var det 10:onde kontrollen som ställde till det. Förutom att det stod en massa kor i vägen och störde kompasskursen på vägen dit så var det enbart få förunnat att få en skymt av de ljusskygga stenarna kontrollen skulle sitta vid. Ryktet gör gällande att dessa mäktiga bumlingar nådde strax över ankeln på en människa. 

Dagens stängselpassage: Med stängsel överallt finns det en del tid att tjäna på att forcera dessa smidigt. Kalle J lyckades dock fastna med foten och blev hängande i ett.

/Micke

Dag 3

”Be careful. For tomorrow you have to put 1 hour more in your clock! See you at ten.”

Så skrev vår spanienkontakt Alberto, tillika tränare för spanska juniorlandslaget, i ett SMS kvällen innan dagen för det prestigefulla lägermästerskapet över medeldistans. Klockan fem över tio rullade vi samtidigt in på den bestämda samlingsplatsen och inte mindre än en och en halvtimme senare startade första löparen, efter att de vanliga spanska rutinerna skulle avverkas samt att SI-enheter skulle sättas ut på den 4,8 km långa banan. Det enda problemet var att det efteråt var omöjligt att få ut några sträcktider från printern, då batterierna var slut.

Kartritare Kaisajuntti stod på ett betydligt bättre verk än gårdagens kollegor hade åstadkommit och terräng och bana bjöd på riktigt lurig orientering. GMOK visade också var de tekniska kunskaperna i ”Spanien gänget 2010”-gänget finns, medan de fyra HOK-pojkarna inte lyckades med en enda godkänt löpare. Vissa kommentarer om karthörnet som Kaisajuntti glömde fälldes till försvar, men tur ändå att inte kartsamlar-Kenneth fick bevittna detta debacle. Lägermästare blev därför undertecknad, då Kalle som sprungit in på en bättre tid lyckades med en dubbel felstämpling. Enligt Kalle själv så hade det inte framgått ordentligt att det inte enbart var snabbaste tiden som gällde utan att alla kontroller också skulle besökas.

Eftermiddagen bjöd på spridda aktiviteter med bland annat påökning av solbrännan, intervallöpning, en underbar cykeltur på en bisicleta montana muy pequeño och teknikträning både på natten och på dagen. Från natträningen kunde rapporteras att nightfox visade var skåpet skulle stå och med sina 34 minuter satte han både övriga dag- och nattlöpare på plats. I vanlig ordning räcker varmvattnet inte för att skölja bort en tiondel av de svettavlagringar som samlats under dagen. När detta ämne togs upp under kvällens middag utbröt tumult då Erik Johansson lite missnöjt deklarerade att ” jag hade varmvatten i kanske max två minuter”. Den hätska stämningen kunde dock dämpas en aning med några klassiska klipp från radioprogrammet Hassan. Så avrundades dagen innan vi sakta kunde somna in till Memmis regelbundna fnissningar.

Dagens "Vad tänkte du nu?": Går två gånger om till vår kontakt Alberto som dels glömde fräscha batterier till SI printern men även valde att inte tala om i förväg vilken av kontrollerna som skulle sakna SI-enhet(det saknades en enhet och det fanns en massa andra snitslar i området). Det var detta som låg bakom HOK-pojkarnas fiasko.

/Ols
 

Fler bilder finns i fotoalbumen och rapporten från resten av dagarna kommer senare.

——————————————

Denna nyhet är importerad från gamla hemsidan.
Författare: Mikael Eliasson
Länk till originalnyhet: old.gmok.se/News/Details/139.