Lucka 24: God Jul
Först en julhälsning i vår smak
Vi tackar Mats Strandhagen för detta bidrag
Våra nya vänner
Det är med lite vemod jag skriver sista luckan för året. Men det kommer nya år och ny saker att skriva om. Dessutom har vi lite foto-o och teknikträningar att gå igenom någon dag framöver. Vi hoppas att det har varit ett roligt inslag i vintermörkret med kalendern.
Hittils har vi fått några fantastiskt bra nyförvärv. Vi har redan presenterat Anna och Judith och Höye men dagen till ära så har vi haft en frågestund med dessa löpare för att luska fram lite mer saker som ni kanske inte visste innan.
Anna Forsberg
Som nämdes i den tidigare nyheten bor Anna i Göteborg och har under en längre tid varit med på våra klubbträningar. Vi passar på att ställa några frågor till Anna kring hur hon har tränat genom åren och hur man gör för att vinna O-ringen sex gånger.
Som gammal Eksjö-räv har jag för mig att du valde att stanna hemma istället för att börja på Eksjö. Jag har också för mig att delvis berodde på att du sprang en del löpning och tyckte det var lättare att satsa på hemma. Kan du utveckla lite kring beslutet, hur det var att gå hemma och om du höll på med löpning och i så fall vad du sprang för distanser, hur det gick och om du springer några löptävlingar nu.
Det stämmer att jag valde att gå hemma. Jag tränade en hel del löpning, men sprang egentligen aldrig så jätte många tävlingar. Men jag hann vara med i två friidrottsklubbar, Söderköpings friidrottsklubb och Norrköpings friidrottsklubb. Även om jag inte själv skulle kalla mig för löpare så var jag kanske lite det ändå. Jag tränade med ett gäng friidrottare på bana 2 ggr i veckan om vintern, sprang någon terrängserier och stadslopp och så där. Det var att jag hade så pass bra träningsmöjligheter med friidrottarna i kombination med bra orienteringsmöjligheter som gjorde att jag gick hemma. Jag tyckte att löpträningen var givande och inspirerande och vi var en bra grupp med löpare som peppade varandra. Jag ville också gärna kunna styra träningen mer själv. I samband med att jag skulle börja gymnasiet startades även en idrottssatsning vid universitet (LIU), som gav mig en massa träningar att välja bland. Det var egentligen inget enkelt val, för jag hade ju haft tankar om Eksjö också så jag kunde lika bra gått där. Jag tror att det blivit bra vad jag än valt. Huvudsaken är inställningen och att man tror på det man gör. För i efterhand blev det väldigt bra och jag är nöjd med mitt val. Jag hade många träningar att välja bland och kunde träna både med duktiga orienterare och löpare. Jag gick på en väldig bra skola med väldigt omtänksamma kompisar, där man var stjärna oavsett om man vann eller kom sist. Det var rätt skönt att inte leva 100% orientering dygnet runt, då har jag energi och lust till det nu istället 😉
Ett terräng-SM och 2 starter på ett banlöpnings-DM har jag gjort. Men det var nog också de starterna som gjorde att jag inte tävlade mer. Terräng-SM tyckte jag inte alls levde upp till namnet. Det var inte alls lerigt och kuperat utan platt och finklippt golfbana. På DM-tävlingarna sprang jag ett 1500m lopp som jag tyckte var kul. Men även ett 5000-lopp, och det var bland det tråkigaste jag gjort, bara varv på varv på samma ställe. Efter det nöjde jag mig med att träna och springa ett och annat terränglopp eller stadslopp om det gick nära och passade in i planeringen. Jag tycker fortfarande det är kul med terräng-och stadslopp så det försöker jag springa om det passar. Och i Göteborg finns det rätt bra möjligheter har jag märkt. Jag kunde under året som var springa ett lopp på våren, ett under sommaren och ett på hösten, och då fick jag ändå välja bort minst lika många. Jag ser löplopp mest som bra träning och utmaning för mig själv. Kan rekommendera vårruset för alla tjejer!! Jag är väldigt sugen på Göteborgsvarvet och någon gång i framtiden skulle jag vilja springa New York marathon.
När började du orientera och varför?
Jag är uppväxt med orientering och alla i min familj springer mer eller mindre. Började med miniknat så fort jag kunde gå eller möjligtvis redan innan.
Har du alltid tyckt det var roligt? Eller har det funnits perioder när det nästan har blivit något annan sport/aktivitet istället?
I början gjorde jag det väll mest för att alla andra i min familj gjorde det. Det var inte så att jag klagade, men jag tjatade inte heller. Jag vet att jag ett tag tyckte det var ganska pinsamt, och om någon frågade vilka sporter jag höll på med sa jag alltid orientering sist. Jag har alltid orienterat men gjorde lite saker parallellt när jag var mindre. Det har varit barngymnastik, skidor, löpning, teater och trumpetspelande. Men det är som sagt var orienteringen jag fastnat för. Och om det var mina föräldrar som drog ut mig när jag var mindre, är det jag som drar ut dem nu. Även om min mamma är ett nästan lika stort freak som mig. Nu håller jag huvudet högt och berättar mer än gärna för alla vilken sport jag brinner för!
Med placeringsraden 1,1,1,1,2,2,1,1 på oringen åren 2002-2009 kan man ana att du alltid har haft det lätt för dig och träningsstaplarna på attackpoint visar bra träningsmängder. När började du träna mycket och när kände du att du verkligen ville satsa på orienteringen?
Jag tror jag svarar lite olika varje gång på denna fråga…
Jag har haft det lätt, men tycker ändå jag fått kämpa lite som junior (åtminstone varannat år mot Jenny Lönnkvist och Beata Falk). Sen är jag väldig envis. Och har dessutom alltid höjt mig ett snäpp på O-ringen bara för att den tävlingen är så grymt skoj. Har man väl sprungit bra en gång vill man göra det igen! Men som attackpoint kan visa ligger det mycket slit bakom. (Vill gärna lägga ett gott ord för attackpoint, grymt bra sida att föra träningsdagbok!) Jag har alltid haft bra och roliga träningar att gå på och bra självdisciplin att träna på egenhand dessutom. Som barn och yngre ungdom tränade jag kanske 2 ggr i veckan. Sedan har det ökats på. Har alltid tyckt om att vara ute och all fysisk aktivitet har lockat, när jag var mindre var träning som lek för mig. Från jag var ca 15 år har jag tränat mycket skulle jag säga.
Man kan på sätt och vis säga att jag 3 ggr har känt att jag har velat satsa, fast på olika nivåer: Först när jag var fjorton och skulle få springa USM året efter. Sedan när jag skulle bli junior och sedan när jag skulle bli senior. När jag var fjorton fick jag vara med och springa stafetten på USM, och året innan hade en kille (Henrik Fröberg, Tjalve) i grannklubben vunnit. Så jag var väldigt inspirerad både av stafettloppet och utav hans seger som var lite oväntad. Jag tänkte nog att kan han så kan jag! Och dessutom hade jag ju sprungit bra på O-ringen ett par år och mitt första USM skulle gå på hemmaplan i Kvarn (nästa års 10mila-terräng). Det var en massa saker samtidigt som triggade mig! Skulle tro att det var i den vevan, när jag skulle göra min första säsong i D16 som jag började tänka mer på vad jag tränade och att jag ville satsa på orientering. Här kom det en första dröm om stora VM också. Det är en dröm som växt med åren. Som ungdom och som junior har tanken funnits men varit ganska avlägsen. Även om jag sagt sedan jag var 15 år att jag vill satsa på orientering och sagt det år efter år, så var det kanske först när juniortiden började ta slut som jag sa det och menade det på riktigt, och dem 23 cm från munnen ner till hjärtat fick betydelse.
Har du något du skulle gjort annorlunda om du fick göra om din karriär hittils?
Jag skulle nog velat tränat mer med en tanke bakom varje ol-pass även som yngre. Sprang oftast vanliga banor, vilket man i sig kan ha ett eget syftet med, men som liten tänkte inte jag så långt själv. Jag hade gärna tränat olika delmoment mer. Så som till exempel kompass/riktning, förenkling, följa höjdkurvor, brunbild mm. Det var inte så poppis med sådana träningar när jag var ungdom. I bästa fall kunde man få springa på brunbild eller blanka kompass-sträckor. Hade gärna velat springa mer med uppföljning i skogen under juniortiden, då jag tror jag var mogen att ta till feedback på ett bra sätt och det är inte alltid lätt att se sina egna styrkor/svagheter.! Under mitt sista juniorår satte jag väldigt mycket press på mig själv och väldigt mycket fokus på målet som var jwoc, även om jag gjorde många roliga saker under resans gång så glömde jag emellanåt bort att vara i nuet och njuta av tiden fram till det uppsatta målet, som inte ens blev av. Jag blev väldigt besviken när jag inte fick springa då jag lagt ner så mycket tid och energi på det, men i efterhand så var det en nyttig lärdom för mig. Jag fick mig en bra tankeställare. Jag hade under en tid tränat och tävlat utan någon glädje. Det gav varken några bra resultat eller var särskilt roligt. Så jag gjorde en deal med mig själv att allt jag springer i framtiden ska vara skoj och utmanande! Hade jag fått göra om det året så skulle jag satsat offensivt men inte så smalt just mot den tävlingen, jag skulle haft fler mål både innan och efter huvudmålet för att kunna känna en meningsfullhet med träningen oavsett om jag blev uttagen eller ej. Och låta vägen dit var fulla med glädje, för det är ändå därför jag håller på. Något som jag är glad över är att jag tävlat mycket, och även en del utomlands. Tävling är bästa träning för mig.
Vad är favoritträningen?
Jag har lite svårt att välja en, beror lite på humör för dagen. Har tre favoriter: OL-intervaller och duell-OL är kul. Det blir väldigt tävlingslikt och bra adrenalinkick, det gillar jag. Tycker väldigt mycket om backintervaller för att dem är utmanande. Och så långpass, då är jag som mest avslappnad.
Hur firar du jul och nyår?
Jag kommer fira jul och nyår med familjen. Jul hemma hos mina föräldrar i Krokek, 2 mil norr om Norrköping. Ser fram emot att träffa mina föräldrar och framförallt min bror och syster som jag inte ser så ofta. Och så ska det bli gott med hemmagjorda köttbullar äntligen! Sen åker vi till China över nyår. Mest turistande, men ska även åka Chinas motsvarighet till svenska Vasaloppet. Som tur är så är det lite kortare, 5 mil, men det lär nog räcka då det blir första och kanske sista skidpasset för säsongen.
Nu när du har bott i göteborg ett tag, vad är din favorit-ordvits?
Haha göteborgare ska alltid vara så vitsiga, ser fram emot när jag också tar efter det. Det är väldigt kul för i min Konsumaffär närmast lägenheten har dem veckans skämt längst ner på kvittot. Så jag vet vart jag ska handla om jag vill få mig ett gott skratt. Jag har mest hört skämt men har två ordvitsar som jag tycker är lite roliga:
Är det något du tycker vi har missat som du vill berätta?
Jag passar nog på den frågan. Mina dolda talanger får väll visa sig under tiden. Och jag svarar (nästan) på vilken frågor som helst, så folk får fråga på om de vill veta!
Judith Wyder
Ni kan läsa mer om Judith på hennes hemsida www.judithwyder.ch
Vi börjar såklart i Frankrike där du sprang till dig ett brons på medeldistansen, eller man kanske ska säga att du orienterade dig till det med tanke på att terrängen var såpass svår. Vad säger du om loppet? Var det en sådan dag där allt stämde och hur lyckades du hålla huvudet kallt när många andra gjorde misstag?
VM dagen började visst inte som en tävlingsdag borde börja. Innan starten kännde jag mig klart motiverad och lite nervör men hade inte alls den där orken och viljan att dra igàng. Tränaren fick innan start tom sparka igàng mig sà att jag skulle värma upp lite till och sedan hällde hon vatten över mig för att jag skulle vakna 🙂 När jag väl hade startad känndes det väldigt bra och jag tog den tiden jag behövde för att förstà kartan. Den dagen stämde det mycket bra, men även jag gjorde misstag. Jag kunde ändo fokussera och visste hur jag skulle orientera i den terrängen. Vid passeringen sà försökte jag ännu en ggr fokussera pà orienteringen istället för att njuta allt för mycket av stämningen och publiken (som pà sprienten där ag gjorde mycket misstag däreter). Och det funkade ändo in till upploppet och màl där jag äntligen kunde njuta och bara kuta pà och säkra bronset.
Hade du förväntat dig att det skulle gå så bra redan i år? Vad hade du för målsättning med VM?
Visst kom medallien i medeln lite oväntad. Jag visste att terrängen passar mig bra men satsade pà top 10 ändo. Det var ju bara min tredje tävling pà ett vm överhuvudtaget. Men efter att jag haft högre màl i sprinten och det inte gick bra sà var det lätt att fokusera pà medeln oh staffetten igen. Lagstämningen, publiken och min bra form gjorde nog att jag lyckades.
Hur känns det inför VM nästa år som dessutom är på hemmaplan? Terrängen kommer ju vara betydligt mer löpbetonad än vad det var i år. Är detta något som passar dig? Vilka distanser satsar du på?
Nästa àr känns ju lite extra kul eftersom det är EM i Falun/Mora där jag har bott i tre àr och sedan VM i Lausanne. Terrängen i schweiz passar mig inte lika bra som àrets vm. Men jag satsar hàrt att nà ett högre niveau i löpningen och sedan är det sà skoj att man vid varje orienteringspass kan säga att man tränat i Vm- relevant terräng. Det motiverar otroligt! Jag satsar mäst pà sprint, medel och stafet ( samma som i àr) Men jag kan mycket väl tänka mig làngdistansen ocksà. Det blir spännande vad det blir och sedan gäller det att ta den utmaningen man fàr.
Hur ser träningsmiljön ut för dig i Schweiz? Har du ett bra gäng att träna med?
Eftersom jag jobbar nästan 100% som sjukgymnast sà är mitt shema väldigt tajt och jag fàr se till att jag fàr in tillräkligt med vila men ochsà med träning. Träningsmiljön är väldigt bra här i Bern och vi har ett nationellt träningscenter där vi har 5 olika träningar i veckan som görs med andra. Visst tränar jag mycket för mig själv ocksà liksom pà lunchraster där jag kans springa fràn jobbet. Träningarna brukar oftast hàlla kl. 7 eller kl. 18/19.00 och som tur nu ibland pà lunchtiden.
Det roliga är, att det är mànga orienterare som bor i bern (silje ekroll jahren, Bettina Aebi, Sarina Jenzer, Sabine Hauswirth osv. och sendan ocksà Lina ibland 😉 ) som man kan träna med! Det motiverar otroligt och träningen blir mer spännande ocksà när man kan fundera kring nästa àrs 10mial/Jukola med Lina.
Måndag: Max- styrka / Löpning ca 50min
Tisdag: vila+ Friidrottsintervaller
Onsdag: vatenlopning/ cykel + orientering
Torsdag: vila+ styrka och löpning
Fredag: Löpning/VILA
Lördag: Löpintervaller
Söndag: Långpass el. skidor/ löpning lungt
Som en sista fråga måste vi reda ut en sak. Ryktet säger att du lyckades med det omöjliga och fick Wernersson att avstå från träning på vårlägret där du var med. Hur gick det till egentligen? Har du några knep?
Haha om nàgra knep sà är det nog bäst att ràga efter hos Wernesson själv 🙂 Men visst… jag kännde inte honom när han visade mig hans häl pà vàrlägret. Den sàg inte bra ut och med tanke pà alla roliga tävlingar och toppenplasseringar i 10mila sà ràdde jag honom att avstà… att jag lyckades trodde jag aldrig innan 🙂
Andreas Höye
– LK 10km
God jul!
——————————————
Denna nyhet är importerad från gamla hemsidan.
Författare: Mikael Eliasson
Länk till originalnyhet: old.gmok.se/News/Details/743.
Stort tack till “kalenderkommittén” för en gedigen och inspirerande julkalender! Har varit kul o intressant läsning varje dag!
Jag lyfter på hatten och tackar alla som bidragit till kalendern. Det har varit ett nöje att läsa alla artiklar.
Bästa kalendern i år!
En strålande kalender. Har gett en suverän återblick på såväl det gångna året som inblickar i det som kommer 2012. Fantastiskt bra.