Kolmårdskavlen: Från start till mål

Det var med strålande sol och förväntan vi kom fram till tävlingen. Vi hade alla åkt i olika bilar dit men lagkänslan mellan oss i stafettlaget samt inom resten av klubben infann sig snabbt. Det var inte mycket som behövde sägas, med de senaste årens stafetter i ryggen visste alla i laget vad vi skulle göra och att vi hade möjligheten att prestera riktigt bra.

Det som väntade ute i skogen var fin, öppen tallhed. Terrängen växlade mellan detaljfattiga snabba partier med blåbärsris och detaljrika partier med berghällar, branter och småskurna höjder. Båda terrängtyperna krävde sin orienterare.

Emma gav sig ut på första sträckan och lyckades hålla huvudet kallt på den mycket gafflade banan. Utmaningen var att hitta balansen mellan den höga fart som terrängen tillät och orienteringsmomentet. Med några extra kartstopp när orienteringen krävde det sprang Emma igenom den 6 km långa banan utan några större misstag. Stabilt! Likväl en fin prestation av Runa och GMOK lag 2 som växlade några sekunder före Emma.

Efter några bra peppande ord av coach Hasse gav jag (Viktoria) mig ut på sträcka två, två minuter efter täten. Från startpunkten gick banan direkt upp i ett detaljrikt höjdparti. Det såg svårt ut på kartan men likväl underskattade jag kontrolltagningen eftersom sikten var så bra. Efter knappa minuten av letande i kontrollringen hittade jag skärmen. Vid det läget hade lagen före mig med annan gaffling redan försvunnit ur sikte. Med några löpare i ryggen och stor fokus på orienteringen gav jag mig iväg på resten av banan. Förenkling och riktning var nyckelorden. I mellan åt såg jag en och annan löpare i min klass men de verkade ständigt vara på väg i en annan riktning, förmodligen mot en annan kontroll än den jag skulle ha tänkte jag. Plötsligt hade jag inte heller någon löpare bakom mig. På spurten visade det sig till min förvåning att vi ledde, hur kul som helst att få skicka iväg Anna i den positionen! Visserligen tätt följd av en ström av riktigt bra orienterare från framförallt Järla och Kåre. Men vi vet alla vilken grym stafettlöpare Anna är och nu var det tävling i en terräng som hon är specialist på.

Anna och Kajsa Risby (från Kåre) hade samma gaffling under hela loppet och det var mellan dem två som stafetten skulle komma att avgöras. Det var självklart nervöst att vänta vid målfållan tillsammans med klubbmedlemmarna från Kåre. Vilket lag skulle vara först ut ur skogsbrynet? Efter mål talades det om att det var minst lika nervöst för löparna i skogen, vem skulle vara starkast och snabbast ned mot sista kontrollen?

Det var minst sagt en härlig känsla att se Anna komma spurtande mot sista kontrollen med några meter till godo. Metrar som drygades ut under hela spurten och som ledde GMOK lag 1 till seger. Adrenalinet höll i sig i flera timmar!

Efter målgång var det såklart mycket glädje. Med glimten i ögat berättades det att silverlaget Kåre skulle använda följande vecka till att träna spurter till kommande stafetter. Jag tänker mig att vi tränar på resten av banan istället så att vi nästa gång kan njuta av målfållan helt på egen hand 😉

Mer bilder från Påskens 10-mila läger samt Kolmårdskavlen finner ni HÄR.

——————————————

Denna nyhet är importerad från gamla hemsidan.
Författare: Anna Wallin, Viktoria Tingström (fd Ernstsson)
Länk till originalnyhet: old.gmok.se/News/Details/1398.