(foton: framförallt från GMOK:s FB-sida. Fotografer bla Anna W & Hasse M vill jag bestämt tro)

Damerna

Som ni ser bland resultaten var det fina insatser också av löpare i GMOK2 & GMOK3. Inte minst Moa Enmark som var sträck-3:a på mellansträckan. Extra spännande inför kommande storstafetter är ju också att bla Judith finns som sparkapital!

Vi börjar med damerna – som precis som herrarna fick motta följande uppmaning/önskemål från mig:

Anna Forsberg:

”Jag var väldigt nervös, men taggad och förväntansfull. När jag fick reda jag skulle springa första kändes det först väldigt jobbigt då jag varit sliten i veckan o första är ganska hetsig. Men insåg sen att det kunde bli en rolig utmaning. Hade som plan att ta det lite lugnt i början, komma in i loppet och tekniken. Jag brukar oftast vilja göra min egen orientering och egna fart så tänkte det kunde bli en utmaning att ha många hetsiga runtomkring. Kände mig som en tolvåring innan start; "när ska man gå in? Var är starten? Var är tömmen?" Haha.

Väl vid startskottet var allt som vanligt. Eller nästan. Lite mer hets runtomkring och att alla ville ha en plats i ledet. Jag kom in i banan bra, hade kartkontakt, riktning. Och inte allt för stressad att klungan var så stor. Tänkte tålamod. Vid ett grönare parti kändes det som jag, Kåre och Lidingö fick en lucka. Kämpade på efter varvningen, supernöjd att jag var först vid nästsista men dog sedan lite på väg mot sista. Tänkte på det där att vi alltid säger man ska bita i för att ge nästa ett bra läge så försökte med det. Var skönt se en taggad Viktoria vid planket!

Supernöjd att kroppen kändes bra igen, självförtroende återfunnet, bra teknik och superlagkamrater! Extra kul att vi kunde ta en dubbel!! Kändes dessutom som alla tjejlagen gav allt och stämningen var tipp topp!”

Viktoria Ernstsson:

”Tack! Så några korta ord om helgen alltså 🙂 Var pirrig och nervös under morgonen innan vi kom till tc. Alltid lite extra pirrigt inför stafett och nu var det dessutom den första stafetten för i år. Blev grymt taggad när jag hörde att Anna låg med i ledningen och att jag skulle gå ut i ledarklungan. Så himla roligt det är med stafett när ens lagkamrater är så grymma!

Kände mig stark inledningsvis och kunde ta direktivet och ligga först. Gjorde ett misstag (ca en minut) efter två tredjedelar av banan och hamnade en bit efter ledningen. Såg tre ryggar en bra bit framför mig på ett stort hygge och tänkte att jag behövde springa ikapp för att ge Lina ett bättre utgångsläge. Så det var bara att öka farten. Lyckades knapra in och täppa igen luckan även om jag aldrig kom upp i ledningen igen. Blev ju ändå ett bra utgångsläge för Lina, några sekunder bakom täten. Jättekul att inleda stafettåret såhär!!”

Lina Strand:

”Härlig läsning!… Ska försöka få ner lite grann också utan åksjuka men Frida kör väldigt bra så det ska nog lösa sig 🙂

Har varit sugen och taggad hela veckan på att ge mig ut på ett gärde med klubben igen o framförallt större delen av tjejgänget. Längesen vi var så många ihopsamlade. Givetvis inspirerande när Anna sätter taktpinnen o framförallt så gött att se en offensiv Anna! Viktoria tog över under tiden jag började värma upp o var väldigt trygg med att jag skulle få ett bra utgångsläge, vilket jag fick. 4:a – jaktläge men bara få sekunder upp.

Var avvaktande till första där jag hann ta in omgivningen; här är vi fyra landslagslöpare ut på sista, nu blir det åka av. Risby var mest offensiv i början o ja la mig i rygg. Emma gick på egen gaffel och försvann snett efter några kontroller, jag tog kommandot till 2an o kände att jag hade koll på grejerna. Risby var fortsatt offensiv o gick bitvis om men jag kunde hålla hög jämn fart in mot kontrollerna o det var min styrka idag. Hade några luriga grönkontroller som vi 3 gjorde en liten miss på men redde upp det snabbt. Funderade på om någon kan ha smugit om men såg ingen framför på en äng där jag försökte trycka på. Bachman börja släppa o vid varvning var de Lisa o jag.

Lisa var aningen långsammare i orienteringen mot vad jag kände att jag hade kapacitet till o med respekt för tjejerna jagande bakom så ville jag göra en tempoökning på sista långsträckan. Lisa börja släppa o jag sprang med riktigt bra fokus o plocka alla kontrollerna klockrent. Skönt att ligga först – veta att det är rakt men ändå dra ifrån. Nån lurig grönkontroll på slutet men gjorde en bra plan, lita på riktningen o fick den. Sen var det bara att kötta ut på ängen o möta alla hejarop. Tryckte på ordentligt för att Lisa inte skulle kunna komma närmare o mjölksyran smög sig på ordentligt vid sista men då var luckan så stor att vi kunde defilera hela laget ihop över mållinjen.

Riktigt gött att sätta en solid sistasträcka efter grymma lopp av mina lagkamrater. "det är såhär vi ska springa stafett" sa ja efter mål o det är det verkligen. Härligt att mötas upp av de andra tjejerna i de andra lagen som också bidrar till framgången. En riktigt go stämning idag o hoppas att många vill äta tårta med oss på tisdag”

Coachernas ord:

Christin Borg: ”Nu några ord från Coach nr 2 när Junis är chaufför: Sättet som ni tjejer i första laget tog er an dagens utmaning och som ledde till seger, imponerar på mig. Det är klart att en bra fysisk form ger självförtroende, där du Anna var lite osäker innan start också med tanke på första sträckan. Du visar återigen varför du har i landslaget att göra med dem grymma inställningen och förmågan att göra det bästa av den situation du är i.

Viktoria, det lugn och självförtroende du visar upp nu när du åter kan lita på din fysiska förmåga glädjer en coach och smittar av sig på omgivningen. När du också levererar i tävlingssituation så att du kan ge dig Lina en kul möjlighet att åter visa landslagskollegorna vem som kommer vara skogens drottning i år.

Den Goa stämningen i hela tjejgänget och häftiga vinnarinställningen som flera visade utifrån sina förutsättningar gjorde att de flesta presterade över sin förmåga idag. Vore grymt om vi kan behålla detta på vårens stafetter.”

Hasse Melin: ”Och så ett kort instämmande av UK innan resan från Linköping och 82-årsfödelsedagsfirande.

Det är en förmån att få vara med och dela glädjen med er för att lyckas fullt ut och stå överst på pallen igen! Ni tog uppgiften på allvar men med ett leende på läpparna. Avspända och fokuserade! Tekniken sitter och ni vet vad ni ska göra. Stannar upp och checkar, är hela tiden med på kartan och vad som sker omkring er. När sedan Lina visar sådan trygghet bakom Lisa R vid varvningskontrollen så fanns det ingen tvekan. "Lina tar det!" Ni var bäst idag! Härligt också att övriga tjejer i gänget får uppmärksamhet för sina insatser. Vi kommer stärkta till 10-mila, via 4-dama. Tack för showen!”

Ps (Jaxe) En av tjejerna i segrarlaget lovade (i princip) att framtida stafettframgångar kommer firas genom bad i Poseidon… ds

Herrarna

Grabbarna gjorde ju en lika fin prestation som damerna. I andralaget var det extra kul att se Henriks fina insats på den fjärde jaktstartssträckan.

Här kommer några ord från GMOK1-löparrepresentanter i form av Christian Tingström & Johan Strand. Men vi inleder med en kort & koncis inflikning från UK-Stensson;

Christian Tingström:

”Kul – här kommer mina ord om loppet: Det gick fort, som det brukar när det är förstasträcka. Majoriteten verkade dock ha siktet inställt på att var med täten in till växling vilket gjorde att hastigheten varierade kraftigt under banan. På vägarna blev jag ifrånsprungen men när det drog ihop sig till orientering så kom jag för det mesta ikapp igen. Efter en lång sträcka på lite halvskrå nerför genom ett gallrat, fläckvis mörkgrönt område började klungan bli lite orolig. Ca 100 meter innan kontrollen kom det första tecknet, klungan delade sig i tre till fyra mindre spår. Med 50 meter kvar blev det stopp och löparna började leta på bredden. Då tog jag chansen och gick upp i tät. En liten krok blev det ändå men kunde stämpla först. Även först vid nästa kontroll som var radio, innan det var dags för väglöpning igen och tempot skruvades upp. Denna one-minute-of-fame var nog mitt lopps höjdpunkt:) Andra viktiga händelser från natten var:

1. Jag glömde min pannlampa på hotellet men som tur var tog Johan strand och co med den till 20 min innan start.

2. Kratov förstörde festen på andra sträckan genom att fullständigt krossa med sitt sololopp, det han gör är imponerande!

3. Stigtomtakavelns duschar höll troligtvis bättre standard än hotellets med värmetält och riktigt varmt och gott vatten!

4. Anders Hedberg levererade återigen trygg och stabil löpning på äkta tiomila-i-Eksjö-manér genom att bevaka tredjeplatsen rakt igenom hela loppet, härligt att följa radiotiderna. Dagen får någon annan rapportera om;)

En liten historisk tillbakablick också, jag tror det var 11år sedan jag senast vann Stigtomta. Då i H13-16 och jag sprang sistasträckan för OK Klemmingen. Kul att återuppta traditionen. Det här för med sig mycket energi framåt vad gäller stafetterna!”

Johan Strand:

”Kort om mitt lopp: Fick ett bra utgångsläge, ca 50s bak i tätklungan. Långsträcka till första och alla framför sprang riktigt fort. Försökte komma in i kartan men fick inte riktigt en klar bild av sträckan. Sprang på riktning och försökte få kontakt men tappade istället några sekunder. Fick safe:a och ta ett stopp för att plocka min kontroll. Såg lite lampor framför men hade sedan längre gaffel till andra. Tredje kontrollen var första radion och där var jag själv. Till fyran var det över ett hygge och där såg jag täten ca minuten framför. Plockade sedan mina kontroller bra men kom bara ikapp IKHP1 och Järla 2. Längst bort på det raka partiet såg jag återigen tätklungan långt bort på ett hygge men upplevde att de var längre framför nu.

Efter en kortsträcka på hällmarker där man i princip hade kunnat åka inlines skulle vi plocka en lurig sten i ett område som var ett gammalt uppväxt hygge. Valde att gå rakt på och surfa på lite småhöjder. Gjorde 5 sekunder på kontrollen men tyckte jag löste sträckan bra. Sträcktiderna visade dock att jag tappade över minuten på tätklungan med Kratov i spets och jag vet inte om de gick runt eller om Kratov på allvar fick visa sin natteknik när det blev riktigt svårt. Gjorde sedan några halvdåliga genomföranden av sträckorna fram till varvning, men bra kontrolltagningar.

Efter varvning hade jag åter fått tillbaka flytet men såg vid kontrollerna att en klunga närmade sig bakifrån. Tvekade lite när jag skulle ner och plocka en punkthöjd i ett ljusgrönt område och då kom klungan ikapp. Klungan bestod av bland annat Malung 1 och Lidingö 1 så det kändes OK även om jag anade att Kratovklungan hade runnit iväg ganska många minuter. Vi körde sedan ihop in mot mål och det kändes gött att skicka ut Hedberg tillsammans med Zaltarn i Malung. Fick sedan reda på att vi var 6 minuter efter KooVee och det var kanske 2 minuter för mycket men är ändå nöjd med insatsen då orienteringen var stabil. Fysiska formen är inte riktigt på topp men så länge man håller ihop orienteringen så tappar man inte så mycket tid.

Hade sedan funderingar på att jogga en öppen bana på söndagen men det blev alldeles för spännande så det fick räcka med jogg fram och tillbaka mellan varvning och sedan spurt längs snitseln när Rune spurtade mot Sild…”

Johan Runesson:

”Redan förra söndagen när jag åkte hem besviken efter en dålig helg i Skåne såg jag fram mot Stigtomta för att ta revansch och visa mig själv att jag är bättre än resultaten visade på Swedish League. Under veckan diskuterade jag och några av mina danska vänner i Århus hur bra lagen var och vilka som var favoriter. Jag hade självklart hög tro på GMOK men fick inte så mycket medhåll då de andra nämnde SNO och KooVee som större favoriter. Ingen idé att bråka men jag tänkte själv nu jäv…r ska de få se!

Lördagen kom och jag var nu på plats i Tullinge hemma hos Jonas Leandersson och såklart följde vi tävlingen på första sträckan och början på andra innan vi skulle till att sova. Jag hade lite svårt att somna då det var spännande på andra sträckan, skulle Strand få Kratov efter första gafflingen eller ej? så jag var tvungen att ta fram mobilen. Skit! Kratov hann smita förbi men det kändes ändå som att Strand gjorde det bra. Nu gick det inte alls att sova. Tänkte i alla fall att jag ligger ju och vilar så får ju återhämtning. Följer Strand till mål och det blir ju ganska bra då de är en stor klunga som ska jaga på tredje och att Kratov för KooVee var ensam. Tar i mål Hedbergs klunga och känner att det här är bra endast två minuter efter inför dagen. Detta tar vi!

Somnar utan problem nu och äntligen är det dags för mig att snart springa! Jag åker med Jonas ned till Stigtomta. Kollar in upplopp m.m. och gör upp en plan för hur jag kan avgöra en eventuell spurt och var jag inte ska göra det. Kommer fram till att jag ska vara först vid sista och gå om innan. Går inte det finns det en chans till men då blir det svårt så helst allt på ett kort innan sista. De övriga i GMOK-gänget droppar in då jag var först på plats! Öhlund ser laddad ut och han vet vad som gäller på raka sträckor och gör en fin fjärde sträcka och skickar ut Junis med samma avstånd till täten 2 min.

Junis såg väldigt taggad ut innan start och skjuter iväg som en kanon. Jag är spänd på första liverapporten och får se att det går ju alldeles utmärkt. Okej kommer förmodligen gå ut som 3:a eller 4:a tänker jag ca 2 min efter när jag börjar värma upp. Håller koll på varvning samtidigt som jag joggar och avståndet är intakt till täten men nu har KooVee fått släppa IFK i täten och springer med Junis. Okej ca 10-15 min kvar till start nu är det fokus på min orientering till sista kontrollen som gäller och det är precis det här jag älskar! Avgöra tävling i pressade lägen! Jag tycker tiden går utan att IFK kommer till växling och så dyker KooVee upp, får veta av Jodal att det är omkastningar och vi är ca 50-60 sek efter. Junis kommer mot mål strax efter IFK och äntligen får jakten börja.

Springer om Thor direkt för att ta kommandot över min orientering och inte fastna som hänglöpare. Får ettan perfekt, längre sträcka till tvåan där jag får springa av mig lite innan jag viker ned och stämplar, tycker jag ser Timo (KooVee) men känner inte igen ryggen då den är helsvart så släpper det. Plockar 3,4 och 5 utan problem och ger mig ut på en längre sträcka där jag ser samma svarta dräkt framför mig på ett hygge. In mot sexan blir det diffust så checkar kompassen och inser att jag ligger rätt så fortsätter lite till och får syn på skärmen. De nästa två går bra innan jag för första gången tappar bort mig lite i “grönområdet” stannar en höjd för tidigt ca 40 m från min kontroll tittar till höger och då kommer Timo från det hållet och då tänker jag kanske han tog den. Springer ditåt men inget där, tänker lugn nu tänk logiskt, tar ett andetag tittar på kartan och inser att jag är på fel gulhöjd. Springer till kontrollen, gött! Okej kanske 10-15 sek bakom nu och in mot nästa kontroll har jag kontakt, det visar sig också att Timo löper i en ny? KooVee tröja som har svartrygg.

Nästa kontroll glider vi isär på och det visar sig vara en gaffling så tappar lite här på ett längre alternativ men har kontakt innan varvningen men läser fel på kartan och går för mycket höger och tappar mycket tid och varvar ca 50 sek efter. Inte så långt kvar nu så måste öka, har dock med mig i bakhuvudet att Junis tappade på Jani så tänker att jag har säkert en kort gaffel nu så jag kommer få några gratis sekunder. Gött långsträcka bort så nu får jag gasa. Kör på och plockar kontrollen fint. Slarvar lite med deffen så behöver löpa tillbaka och kolla så det var rätt. Kort sträcka inga problem och vidare mot nästa och där är han långt framför mig ca 30 sek. Tänker att nu finns det bara en utväg och kosta vad det kosta vill. Löper på ryggen under tre kontroller men håller koll på kartan och vid fjärde sista är jag ikapp! Nu blir det kul.

Ligger kvar bakom för att återhämta mig. In mot tredje sista är det grönt så jag kommer då förbi och tar den först. Kort sträcka till nästa så stämplar först. Sista kontrollen kvar och det är bara löpning så spurten börjar nu. Timo vill vara först känner jag då han trycker på och jag känner att det kan vara gött att ligga bakom så lägger mig i rygg och stirrar rakt in i ryggen på Timo och tänker bara att jag ska ligga kvar här. Kommer ut mot åkrarna och publiken hejar. Jag vill om men väntar då jag inte vill gå för tidigt. Känner att jag har en växel till frågan är om Timo också har det. Vi hoppar över vägen och nu är det ca 130 m till sista nu kör jag.

Planen var allt på ett kort för att vara först vid sista så nu drar jag upp farten och trycker till. Går om och känner att Timo inte riktigt kan svara så kör på med starkt självförtroende och hör hur de andra gubbarna i laget blir allt mer glada i hejaropen! Får sista och accelererar ut kommer in på korta upploppet och ned till u-svängen vänder runt och tittar bak för första gången och ser att det är lugnt. Fan va gött! Seger! Går i mål och är helt slut! Blir nog liggandes ett tag med lite skälvningar men det är det värt! Känslan av att vara i såna här situationer och kicken jag får när jag är i dem är något som inte går att beskriva…”

(Jaxe): Nu blickar vi fram mot nya utmaningar. Och som coach Melin skrev; "Tack för showen!"

——————————————

Denna nyhet är importerad från gamla hemsidan.
Författare: Johan Axenborg
Länk till originalnyhet: old.gmok.se/News/Details/1575.